Mangorash och Ford Falcon

Vi fick mango rash, förstås... Matias på armarna och jag på halsen och handlederna. När vi skulle börja jobbet sade farm managern att ca 5% av oss troligen skulle få rash. Ca 70% av oss har nu fått det. När någon får rash skjutsas man till en läkare i grannbyn. Det är en privatläkare och besöket + medicinen kostar ca 150 dollar. Några svenskar vi lärt känna hade hört att det finns billigare läkare i närheten. De hade också börjat få utslag, så vi hoppade 7 stycken i deras bil (jag och matias låg i backluckan) och åkte till Humpty doo. Med vårt medicare kort behövde vi inte betala något för besöket och medicinen kostade 10 dollar. Ni kan ju tänka er de andra rash-offrens reaktioner när de fick höra hur billigt vi hade kommit undan. :s

Vi skulle ta medicinen i 5 dagar, efter det måste vi vänta en vecka innan man kunde fortsätta kuren ifall utslagen ännu var kvar. Eftersom plockningssäsongen snart skulle ta slut och de sade att vi inte kan stanna och fortsätta jobbet efter säsongen på grund av rashen bestämde vi oss för att lämna farmen efter 3 veckors jobb. Enligt läkaren skulle utslagen komma tillbaka om vi stannade på farmen och plockandet skulle troligtvis bara hålla på några dagar till.

Vår sista kväll på farmen (lördag) hade man ordnat en stor barbeque i lägret. Det var en lyckad kväll och vi kommer verkligen att sakna människorna vi lärt känna på farmen.

Vi hade tänkt flyga till Cairns och ta bussen ner längs östkusten, men vi hittade inga billiga flyg och enligt de på Work&Travel kontoret åker många till östkusten för att arbeta nujyst. Man lär ha större chans att få arbete om man åker söderut, mot Adelaide.

Vi började fundera på att köpa en bil som vi sedan skulle sälja när vi reser hem. Många på farmen hade bil och de berättade om hur bra det är när man kan sova i bilen istället för att betala för hotellrum. Man har ju dessutom friheten att åka vart man vill.

Vi hittade en annons om en ford falcon farmare på en anslagstavla på hostellet. Ägaren visade sig vara en gammal australiensare som inte behövde bil längre. Bilen var rätt billig med tanke på att den var väldigt välskött och lite medkörd. Matias provkörde den och allt verkade ok. Vi hade hört att man borde ha en mekaniker att kolla upp bilen innan man köper den, men det visade sig vara väldigt dyrt. Som tur erbjöd gubben sig att åka och besikta bilen innan han säljer den. Han lade dessutom med ett tält, madrass och lite köksredskap åt oss.

Så förhoppningsvis har vi bil imorgon och får lämna Darwin! :D Då skall vi först åka till en nationalpark som heter Litchfield, var man kan simma utan att behöva vara rädd för att träffa på krokodiler. Det är väldigt ovanligt här. :p Efter det skall vi börja den långa bilresan söderut genom öknen och till Ayerns Rock (Uluru). Vi kommer att sova på campingplatser längs vägen och det borde ta minst 5 dagar att ta sig ner till Adelaide, sträckan är ca 3000 km. Många djur (ex kengurun) rör sig nattetid, under soluppgång och -nedgång, så man skall helst bara köra under dagtid. Eftersom vi inte kommer att ha en fyrhjulsdriven bil kommer vi bara att köra på motorvägar.

Det skall bli riktigt spännande att få börja ta sig runt på egen hand. :)